Nu är jag lite smått irriterad, inte mycket men lite...
Pratade med en så kallad vän för en stund sedan i telefonen, hon och jag pratar sällan med varandra nu för tiden.
Har nog övergått från vän till bekant tror jag..
Hon frågade hur mitt liv såg ut idag eftersom det nästan är 4 månader sedan vi pratade sist.
Jag berättade lite om vad som hänt, Moas..., bilen..., Ymot... ja, ni vet.. Bla bla bla, som bara vi tjejer kan.
Rätt som de va så frågade hon hur det såg ut med kärleken.

- Hur är det med karlarna i ditt liv nu för tiden, hänt nått skoj sedan sist?
Ja det har det väl gjort.. MASSOR! Blev väldigt exalterad och berättade genast om pappa PUCKO.
- Jo jag har träffat en kille sedan 2 månader tillbaka, skratt, eller kille... mer en gubbe.
- GUBBE? Är han så gammal?
- Njae.. han är 10 år äldre än mig. De blev inget lammkött för mig, jag blev lammkött istället. Fniss.
Än så länge var det väl inga konstigheter...
- VA!? 10 år.. är inte det lite mycket?
Jag skrattar lite och tror att hon driver med mig eftersom hon aldrig brytt sig om åldersskillnader förr, hon ha ju dejtat Börje 35 när hon va 20.
- Jo, visst är han gammal. Han går med rullator och är senil. Det smittar av sig på mig med.
Jag skämtar på som vanligt, helt ovetande om hennes allvarlighet.
- Men vad ser du hos honom? Varför en gammal gubbe? Har han pengar?

Jag tänker inte skriva resten av konversationen för här kom *Bergströms humöret fram.
(* förklaring kommer i slutet av inlägget)

Detta fick mig att fundera, vad tycker folk egentligen om våran relation. Gubbarna på jobbet, både de i min ålder,  28, och i pappa PUCKOs ålder, 38, tycker att det är roligt att vi hittat varandra. De tycker vi passar bra tillsammans. Det tycker även mina vänner samt min mor.

Jag känner aldrig av denna åldersskillnad, även fast han har 2 tonårsbarn.
Jag tycker om pappa PUCKO för att han är snäll, glad, trygg och helt underbar. Han får mig att må bra och han får mig att trivas tillsammans med honom. Jag saknar honom när han är borta och jag mår otroligt bra när vi ses.
Med andra ord träffar jag inte honom för pengarna, hans bilar eller något annat materialisktiskt.

Kanske en groda men... Jag tycker verkligen om pappa PUCKO!
Tänk att en av mina så kallade vänner inte kan se min lycka utan måste hitta ett problem i att han är 10 år äldre.

* Bergströms humöret myntades när jag var barn eftersom jag alltid haft ett rätt hetsigt och explosivt humör.
Min pappa hette Bergström i efternamn och han var tydligen sådan, samt att jag har en kusin som är likadan.
Detta lär man sig dock tygla med åldern..