... men kan inte.

Har precis pratat lite med T3, han låg också och tittade på tv precis som jag.
Jag känner mig jätteseg men kan ändå inte slappna av och låta John Blund våldsföra sig på mig.
Han har knackat på dörren flera gånger ikväll med stekpannan i högsta högg, beredd att slå mig i huvudet så jag inte vaknar förrän exakt 06:45 i morgon.

Det piper till i min telefon lite då och då, någon försöker göra sig rolig.
Och skall jag vara ärlig har jag dragit på smilbanden ett par gånger. Mycket sjuk människa!

Jag måste komma ihåg att göra det jag skall göra i morgon, sista dagen innan första presentationen och jag måste verkligen fila på den imorrn så den blir perfekt.
Sedan skall jag ta ett snack med dagis om varför Mojjan beteer sig som hon gör.
Moa brukar vanligtvis vara ett tryggt barn när hon sover. Brukar max vakna en gång per natt men då brukar det räcka med att stoppa tillbaka tutten och sedan sover hon igen.
Men sista veckan har hon vaknat flertalet gånger och ropat efter en av fröknarna på dagis. VARFÖR?!
(Vilka otroligt sjuka sms jag får.. Stackars Alex.)
För Mojjans skull måste jag kolla om nått har hänt på dagis som skapar denna oro. Hon är bara lugn om jag ligger tätt, tätt intill henne. Så nu ligger vi här fastklistrade i varandra av svett. Denna unge är lika varmblodig som hennes far, och jag som hatar när det blir svettigt och klibbigt. Men den här lilla damen är värd de.

Nu ska jag se klart kvällens film och sedan sova.