Totaly disaster

Den här helgen har varit en.. totaly disaster.
Igår strax innan Mojjan somnade hade hon 40.3 i feber, idag har hon pendlat mellan 38,4 när hon fått alvedon och 39.9 när hon har sina febertoppar.

Känner att Ymot blivit lidande av denna helg så han har förtjänat en långpromenad längst havet någon dag, med mycket bus och lek. Kanske en löparrunda på lunchen någon dag.

Tack till alla er som hjälpt mig i helgen.
Ett stort tack till hela familjen PUCKO som var hit ikväll med rulltårta och muffins samt det bästa av allt alvedon"suppar" så Mojjan får sova.
Jag är en sådan människa som hatar att be om hjälp men när jag ringde med gråten i halsen till pappa PUCKO och han erbjöd sig att komma hit med "supparna" jag glömt där istället för att jag skulle släpa ut en sjuk Moa kunde jag inte tacka nej. Plus att Mojjan blev lite piggare när hon fick träffa Alex och Pontus.
OJ vilken kram pappa PUCKO fick av henne, märks att dom två tycker om varandra.
Goda vänner växer inte på träd.

Det tär på mig att se min dotter sjuk, tårarna rinner och jag önska jag hade någon att dela det jobbiga med, någon som kramar mig när jag bryter ihop, när orken tar slut. Någon som bara lyssnar när jag oroar mig. Någon som kan hjälpa mig med hunden, matlagningen mm.

Helgen har bestått av soffliggande, igår var jag ute sammanlagt 5 minuter när jag rastade Ymot, resten av dagen spenderades i liggande läge med en dotter på magen.
Idag har jag faktiskt släpat med Mojjan ner i tvättstugan ett par gånger, dock med stora protester från hennes sida,
Fixade det sista efter att hon somnat.
Har även varit på Lidl och handlat blöjor eftersom de har gått som smör i solsken denna helg.
Ja, ja.. det blir att jobba hemifrån i morgon, troligtvis med lite hjälp av Alex så jag får åka in på kontoret en snabbis.
Men först skall vi till barnavårdcentralen.

Helgens matintag?
Fil och kalaspuffar, mc donalds "hemkörning", 2 muffins och 1,5 bit rulltårta.
Bantning på hög nivå!

Har dock funderat på en annan sak än Mojjan denna helg.
Vad har jag gjort T3 eftersom han inte hört av sig på snart 2 dagar? Hmmm...

Kommentarer
Postat av: Anonym

fan gumman vad jag önskar att jag kunde finnas där för dig.
Det är vid sånna här tillfällen som jag önskar att iv bodde grannar.

2008-05-19 @ 11:41:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0