Djur och odjur.

Idag när jag skulle ut i bilen mötte jag en av mina grannar. Denna granne äger en schäferhane som Ymot är lite smått intresserad av. Ymot blir aldrig skällig och jobbig när han ser denna hund, han verkar mer nyfiken på att få leka.
Grannen satte sig på huk och fick Ymot i knät direkt. Ymisen älskar alla som kliar honom bakom örat.
Vi började prata lite om våra hundar och bestämde att vi skall försöka släppa ihop dem någon dag.
Ingen blir gladare än jag. Så skoj att Ymot får lite hundar att leka med. Det är ju tyvärr inte så många som vågar släppa ihop sina hundar med honom pga storleken. Men här har storleken ingen betydelse.
Min lilla jycke är en liten liten liten hund i en stor kropp.

Över till andra odjuret då..
Mojjo ligger här bredvid mig och sjunger Bä Bä Vita lamm...200 ggr..
Dock skönt med lite omväxling från Grodan Karl-Oscar som jag hört hela kvällen.
Skönt att ha Mojjo hemma igen. Även om hon blir fruktansvärt tjurig de första dagarna hon är hemma igen njuter jag av varenda sekund just nu. Tänk att det bara behövs 24 timmar för att jag ska bli som en igel på henne när hon kommer hem.
-Men mamma, vill inte kramas!!
-Tyst Unge! MAMMA VILL!
Sedan kramar jag henne jättelänge medans hon sprattlar som en fisk och halvskrattar och skriker.
-MAMMA, VILL INTE!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0