När jag började gymnasiet 1996 träffade jag en pojke, via datorn, trots att vi delade lektionssal. Han var 1 år äldre än mig men den datasal jag spenderade mina håltimmar och raster i tillhörde deras klass och var deras "hemklassrum".
Denna pojke skulle senare bli min pojkbän under ett par åt under gymnasietiden. En väldigt trevlig pojke med ett stort intresse för datorer och teknik.
På den tiden kunde även jag en del om dessa ämnen och det mesta kunde jag nog tacka honom för.
Jag vet att han arbetade redan då åt ett välkänt bolag och att han idag arbetar åt Ericsson eller liknande i Göteborg.
Jag var imponerad över hans kunskaper redan då.

Vi har alltid behållt kontakten och varit vänner och träffats lite då och då när vi bott på samma ställen. För 2 år sedan var han "hem" till norrland och vi fikade och pratade en massa, mycket om teknik om minnen. Vi håller kontakten på nätet och facebook har gjort detta mycket lättare.

Det roliga med vår sällskap bortsett från nätet är att jag bara hör av mig via telefon när jag har problem med min dator. Han skrattar alltid gott och vet att jag har dataproblem när jag söker honom.
Detta hända även idag och mycket riktigt löste han problemet även idag.

Jag vill inte att han ska känna sig utnyttjad för han är en av mina äldsta vänner och jag tycker väldigt mycket om honom.
Tack Robert för att du hjälper mig när jag är dum och inte förstår mig på teknikens under. Men du ska veta att du även är en god vän trots att vi inte talar med varandra så ofta.