Sitter här och läser lite om dop då vi bestämt att Lillefot ska döpas i sommar. Nu vill ju självklart lilla fröken också döpas i samma veva vilket jag kan förstå. Problemet är nu att Mogge inte är hennes riktiga pappa och hennes riktiga pappa måste godkänna att hon döps.

Satt här i soffan med Mojjo tidigare och försökte förklara att hennes pappa måste godkänna det och att vi kunde ha någon form av namncermoni för henne om inte han godkände dopet. Mojjo blev jätteledsen och avundsjuk på Lillefot då hon tycker att de är orättvist att han får döpas och inte hon.

Har skickat ett mail till hennes pappa och hoppas innerligt att han godkänner att hon får döpas.

Det smärtar när man ser henne så ledsen. Det är en sak att se henne ledsen pga tjurighet eller för att hon ska få som hon vill, men när man verkligen ser att hon blir ledsen i hjärtat är det enormt jobbigt. Vanligtvis kan jag ge henne och Lillefot samma saker, samma kärlek och samma känslor. Men i det här fallet kan inte jag bestämma, jag kan inte lova henne, jag kan inte göra henne glad.

Nu gråter jag också. Gråter för att de gör så ont i hjärtat när hon märker skillnaden, när hon känner sig annorlunda och utanför. Men godkänner inte han dopet får vi försöka lösa det på bästa sätt. I slutänden ska jag göra henne lycklig.