Känns konstigt att sitta på jobbet idag, helst hade jag nog velat jobba någon annanstans dessa dagar.
Gömmer mig på mitt kontor för att slippa känna känslan jag vet kommer komma om jag går ut i fikarummet.
Mötte MS när jag kom idag och han vet. Han va en av de första jag sms:ade pga våra tidigare samtal om just detta problem. Han förstår, han tänker likadant. Han tror att jag har rätt i mina tankar om hur "kärlek" fungerar.
Glad att jag har MS på jobbet, vet att han bryr sig om mig.
Han skulle dock åka hem nu pga sin allergi och bli uppassad av sin flickvän. GÖTT!

Märks det på mig att något tynger mig?
Grabbarna i fikarummet påpekade att jag såg annorlunda ut. På vilket sätt?
Att jag än en gång dragit på mig mina högklackade, eftersom dom bara sett mig i mina vita sneakers sista veckorna? För att jag är lite mer "finklädd" än vanligt i skjorta?
Nä, enligt R sågs det på mina ögon..

Jo, jag har många funderingar. Saknar gubben!
Önska jag bara kunde krypa ihop hos honom nu och känna mig trygg.

Färdiggnällt! Nu skall jag lyssna på Chesney Hawkes och veta att de är jag.