Dagens ämne blev helt plötsligt väldigt enkelt.
Fick en kommentar på mitt inlägg:

Är du grodan eller paddan:)
Postat av: Broder

Med andra ord blir ämnet: MIN BROR!

För lite mer än 32 år sedan föddes en naken, skrikig unge med arslet först. (Förklarar varför han är lite bakom) Detta skulle senare bli min bror.
Enligt min mor var han ganska snäll som liten dock en aningen vild om jag förstått det rätt. Har hört små historier om simhopp från tvättmaskinen ner i badkaret mm.
När min bror var ca 4,5 år blev han storebror till världens sötaste flicka, MIG! Förstår idag att det måste ha varit den lyckligaste dagen i hans liv.
Kan väl inte påstå att vi varit oskiljaktiga men visst har han en viss dragningskraft, kan inte låta bli att stöta till honom när han går förbi och min högra hand har en tendens att vilja slå honom lite då och då.

När vi i yngre åldrar bodde hemma bråkade vi väl som alla syskon gör.
Minns en gång när jag satt och sparkade på honom i 45 minuter på kökssoffan innan han tog i mitt huvud och dunkade det i väggen.

Eller när han skulle visa mig att jag visst kunde göra en kullerbytta utan att ta i backen.
Hur gör man då tänker nu nu..
Jo, man tar en storebror och ställer honom bakom sig, sedan ställer man sig framför honom med ryggplattan mot hans mage, böjer sig frammåt och sticker in händerna mellan benen så han kan hålla i dem.
Förstår ni?
Jag står alltså frammåtlutad med armarna mellan mina ben med en bror som håller i mina händer. Sedan rycker han i händerna.. HEJ OCH HÅ...där gör man en volt.
Dock så tog jag i backen, med både huvud och rygg. AJ!
En bror kan dock va bra att ha om man vill veta hur en människa reagerar om man eldar dem under fötterna. En rätt rolig reaktion.
Det mest imponerande min bror gjorde när vi va mindre va att han kunde sparka i taklampan i hallen.
Jag kan inte ens göra detta i vuxen ålder.

Men när vi blev äldre och en av oss, JAG, flyttade hemifrån hittade vi faktiskt ett rätt OK sätt att umgås.
Vi har fortfarande en viss "syskonkärlek" att vi alltid skall jävlas med varandra, men idag värdesätter jag min bror högt.
Idag har vi skapat en ny, lite vuxnare "lek". Började för några år sedan när jag var hos honom och hälsade på och såg att han hade mamma och pappas gamla sockerskål, en ful gammal kopparlåda. Denna bestämde jag mig för att stjäla och när han hälsade på mig nästa gång stal han tillbaka denna. Denna "lek" har pågått under snart 10 år och det är än idag lite småkul att fundera på var denna sockerskål är. Har han den eller har jag den??
INGEN ANING!
Måste införa detta busstreck igen.

Vi har de senaste åren gått igenom mycket i våra liv.
Mist vår far, fått varsin dotter, köpt hus och vuxit både mentalt och fysisk.
Min bror är en av de underbaraste människor jag har i mitt liv. Vi har kommit varandra närmare sedan vår far gick bort och jag ser upp till honom otroligt mycket.
Även fast vi är stora motpoler, jag som är frammåt, tar för mig, syns och märks och min bror som är lugnet själv, tänker igenom allt han gör, stressar aldrig och är nöjd med livet precis som det är, så trivs vi väldigt bra tillsammans.
Jag älskar dig Broder! Även fast jag inte alltid visar det.
Jag vet att du alltid finns där för mig innerst inne och jag hoppas du känner detsamma för mig.
Du, mamma och Moa är den enda familj jag har kvar och den är jag stolt över att ingå i. Jag är stolt över att få vara din lillasyster. Jag ser än idag upp till dig för den du är och kan än idag tänka: - Tänk om jag va mer lik Markus!
Du är den bästa bror man kan önska sig!! TACK!

(Mamma, sluta grina nu!!)

Pågrund av tidigare felskrivning och gnäll från min bror i kommentarerna: Bror är 32 (Du har inte fyllt 33 ännu) inte 31 som det tidigare stod, försökte dra ner min egen ålder.
Men det gick inte att lura den gubben.