Lite fjollvarning på det här inlägget. Men passar det inte är det bara att låta bli att läsa. Jag skriver det som passar mig. Min "öppna" dagbok som till en början skulle vara ett sätt att låta Mojjos mormor följa Mojjos framsteg då vi inte träffas så ofta. Men den har utvecklats mer och mer till min egen kalender/dagbok/minnesanteckning.
Nog om det...

Jag har hunnit fundera en del idag på förhållanden. Jag har vänner, både tjejer och killar som gått igenom samma sak som jag gjort. Smärtsamma farväl och avslut på mindre bra förhållanden. Det kan hända även den bästa.
Vid det tillfället förlorar många fotfästet och man tröstar sig med försök till nya förhållanden där man snabbt inser att man kanske inte är så kär som man trodde redan efter några veckor. Men man lär sig av dessa försök. Man höjer sin standard och får nya "krav" på förhållanden.

När jag träffade Mogge hade jag haft ett otroligt jobbigt år med otrohet, svek och massor med lögner. Jag hade enorma krav som jag idag fått kapa udden av lite. Vissa var lite orimliga både för mig och det jag skulle leva med. Men jag och Mogge har funnit varandra och vad som än hänt tidigare i våra liv så litar vi på varandra. Alla har en ryggsäck, vissa större än andra.

Det finns en människa som då och då dyker upp och försöker skapa tvivel, misstanke och svartsjuka i vårt förhållande, i vårt gemensamma liv. Men vi är konstigt nog starka tillsammans trots den ringa tid vi levt tillsammans. Vi tar inte varandra för givet och visst oroar både jag och Mogge oss för att den andra skall försvinna. Men det är på en lagom och sund nivå. Vi pratar mycket om hur våra liv ser ut och har sett ut. Vad vi kan förbättra i detta förhållande som varit dåligt i de tidigare. Tänk att det kanske inte är så dåligt att ens partner levt med andra, han har ju fått öva. Och övning ger färdighet.

Jag är glad att Mogge levt med de människor han gjort tidigare, att han haft den långa förhållandet han haft och fått 2 underbara barn. Dom har varit med att forma honom till den han är idag. Både mot mig och omvärlden. Hans mor och far har gett honom en bra grund genom att låta honom ta ansvar, stå på egna ben men med en hjälpande hand när den behövts. Han har en underbar syster som till mångt och mycket är mer storasyster än lillasyster. Jag är glad att jag träffat just Mogge med allt vad han innebär.
Jag har aldrig känt ett sånt lugn i ett förhållande, aldrig känt mig så trygg och tillfreds.
Vi har våra motgångar vi med, men det finns inget vi inte löser tillsammans som en familj.

Jag älskar dig Morgan! Dig och hela din tokiga familj!!!