Någonstans övanför MODO-land.

Sitter på en rastplats någonstans övanför Övik. Mogge blev så trött att han behövde sova. Själv somnade jag på ungefär samma ställe på vägen upp men vaknade ca 30 minuter från Umeå på vägen ner.
Mojjo sover så gott här i lastbilen, hon älskar verkligen det här.

Jag vet inte varför, men jag och Mojjo verkar båda känna sig trygg i Mogges närhet. Så skönt att veta att han alltid finns där både i med och motgång. Tror detta kan vara Mr. Right. Har ärligt talar aldrig känt så här för någon tidigare. Inte denna saknad när han är borta, trygghet när han är nära eller pirret som infinner sig varje gång jag tittar på honom. Jag pillar på ringen som sitter på mitt finger hela tiden. Tänk, en vacker dag inom en överskådligskådlig tid kommer jag vara gift "på riktigt".

På tal om MODO-land. Nu är det inte långt kvar innan hockeyn drar igång. Jo, jag vet att SCA-cupen pågår men den räknas inte enligt mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0