Idag såg Mojjo att grannflickan var ute och ville som vanligt gå ut och leka. Idag skulle vi inte göra något speciellt så självklart fick hon gå ut en stund innan maten. Efter ca 10-15 minuter kommer hon in och smågråter.
Grannens hund hade bitit henne i fingret när hon hade tagit hans boll, inte mycket men det var en liten liten skråma och så snart hon såg blodet tjöt hon och tårarna sprutade precis som på lilleskutt.
Vi bytte plåser och sedan var det OK igen.

Jag sa åt henne att gå ut på balkongen och säga till både grannflickan och hennes mamma att de hade gått bra. Jag vet själv hur nojig jag blir när Ymisen råkar skada någon.

När jag sedan sätter mig vid datorn har jag fått ett mail av mamman där hon frågar om vi inte tycker om hennes tös och att det var en olycka att hunden bet Mojjo.
Klart vi inte har något emot hennes tös. Det är kul att Mojjo har någon att leka med, annars är hon så ensam när inte busungarna är hos oss, och det innebär att hon driver sin mamma till vansinne.
Och vad gäller hunden så berättade Mojjo direkt att hon blev biten för att hon tagit bollen.

Jag gick ner till grannen för att lösa missförståndet och det gick jättebra.
Dock så fick jag ta mig ett snack med min dotter som pratar massa strunt ute på gården. Mitt barn har börjat lära sig att ljuga, eller säga det som ger henne mest vinst. FÖRBASKADE UNGE!!!

Jag förstår inte hur en 4-åring kan spela ut sina föräldrar mot varandra. Borde inte vi vara så livserfarna att vi ser igenom hennes små lögner? NEJ DÅ!! Får hon ingen bulle av mig går hon till pappsen och drar en vals och sedan går hon gärna förbi mig igen och visar glatt bullen för att visa sin vinst.

Nu har iallafall grannflickan och Mojjo lekt en stund och har nu bulle-och-saft-paus i vardagsrummet medans de kikar på barnprogram.
Glad att jag har så underbara grannar, trots lite missförstånd pga barnen.