Det är jobbigt att se när andra mår dåligt och känna att man inte kan kliva in och hjälpa.
De våta ögonen som är på gränsen att rinna över, höra hur rösten spricker och se hur nära hon är att bryta ihop.
Jag försöker hjälpa utan att trampa på hennes föräldrars fötter, utan att ta för mycket plats i hennes liv.
Men jag vill att hon skall veta att jag alltid finns där om hon vill prata, gråta, vara arg och kasta pappersrullar i min lägenhet eller bara hitta på nått skoj för att skingra tankarna.

Jag älskar hela denna familj, alla för vad de är, med deras fel och brister.
Dessa barn kommer bli underbara människor när de blir vuxna. Vad folk än säger om dem så är de väluppfostrade unga vuxna med ena foten i vuxenlivet och andra foten i barndomen.
Dom har alltid varit artiga och trevliga även om de har en jargong alla inte förstår.
Denna jargong kanske skapar problem många gånger men ser man förbi denna och tänker på hur samhället och dess ungdomar ser ut idag förstår man även vilket jobb deras mor och far har lagt ner för att få dessa barn till de underbara individer de är.

ALEX och P, Ni är underbara precis som ni är!