Något gör mig ovanligt glad idag. Jag har saknat den här känslan. Börjar livet kanske räta upp sig igen. Jag pratade med Olisen om detta häromdagen och vi var båda överens om att det är skitjobbigt i början men det blir bättre och bättre för varje dag. Jag har dock aldrig grävt ner mig så mycket pga en enda människa förr. Nu strömmar det musik ur högtalarna och leendet på läpparna blir bredare och bredare. Ibland faller bara pusselbitarna på plats.